Jahapp, då ska jag försöka ta tag i det här med att blogga igen. Det har ju hänt en del sedan sist jag skrev och jag har ju ganska mycket tid över nu om dagarna när jag är mammaledig så något inlägg då och då lär jag nog hinna med. :)

 

Det känns som att jag börjar ta mig ur bebisbubblan nu, Markus har jobbat två veckor snart och jag och lilla Vanessa har börjat få lite rutin i vardagen. Vet att några som läser är nyfiken på förlossningen, men jag vill inte gå in i detalj på det direkt, kommer förmodligen lägga upp en kortare sammanfattad version av det hela, men det får bli lite längre fram. Kan säga att det gick jättebra och jag är jättenöjd med personalen och själva förlossningen i sig. 

 

Allt har gått över förväntan sedan vi kom hem från sjukhuset också. Lilltjejen sover bra på nätterna, amningen har kommit igång riktigt bra och hon äter som hon ska så det känns riktigt skönt. Hon har haft lite krångel med magen men det var tydligen sånt man kunde räkna med i början sa dom på BVC. Har gett henne Sempers magdroppar nu ett tag och det verkar hjälpa för nu är hon bättre i magen igen. :) 

 

Hur som helst så känns det fantastiskt att vara mamma. Är så nöjd över att jag fått möjligheten att uppleva det här, denna enorma kärleken som inte går att förklara och som verkligen måste upplevas för att man ska förstå det. Allt jag hört innan om hur magiskt och häftigt det är kommer inte ens i närheten av hur det egentligen känns. Jag trodde jag älskat människor på riktigt tidigare men det är ingenting i jämförelse med vad jag känner för Vanessa, för vår lilla dotter - hon är verkligen hela världen för mig. Det bästa just nu är att jag får spendera varje dag med henne och se henne utvecklas och växa. 

 

Nu ska jag försöka få lite sömn innan det är dags för matning av prinsessan igen. Skriver mer en annan gång. 

 

Puss och kram 

/ Zanna.